måndag 22 juni 2015

AMBULANSFÄRD

Äntligen lite sol så knotten håller sig borta, då passade vi på att gå ut med vagnen så sover hon ute igen. Härligt!
Idag ska vi in och besiktiga bilen det är vår passa-tiden-grej för idag och det är rätt skönt :-) Men så tråkigt det va att vakna imorse och inse att det är måndag och dags för jobbet igen för Linus, men vi har nedräkning tills hans semester :-) 
Igår bakades det pizzor, det blev sex stycken!!! Så gissa vad vi ska äta till lunch haha.

I torsdags eftermiddag/kväll åkte vi ju ambulans, jag och Tuva. Jag va inne på toa och städade undan och de större lekte med Tuva på rummet. Rätt som det var kom de springandes med henne, helt hysteriska och skrek ta henne, vi vill inte se det här! Då hade hon trillat ner från sängen och jag minns inte om hon andades men hon va lite blå i ansiktet och sa ingenting. Jag fick henne och hon började gny lite och ille somna hela tiden. Hon blev blek men fick gråblå läppar och jag insåg att jag måste ju ringa någon. Ringde 1177 men när jag skulle knappa in hennes personnummer fick jag blackout, tryckte fel hela tiden och som tur är så har vi en lapp med det uppskrivet på kylen så Thea höll upp lappen mot rutan på dörren så jag fick knappa in rätt. Jag gick ut med Tuva så hon skulle kvickna till för det var ju inte så varmt ute. Men hon ville bara sova. Det var nio minuter kö men som tur va gick det fortare. En seg tant svarade och sen började Tuva spy och så sa hon Du ska nog ringa en ambulans sen blev hon tyst igen. Men jag la på och ringde 112 istället och det dröjde ju en stund innan de kom och Tuva började gråta sitt nästan vanliga gråt men va fortfarande blek och ville sova. Jag hann få tag i mamma som skulle hämta de större och de va fortfarande helt hysteriska. Thea trodde Tuva skulle dö och sprang runt och skrek kan du förlåta mig, du får inte dö! Ambulansen tyckte vi skulle åka in till Växjö så de fick titta på henne så då åkte jag och Tuva med dom. Hon var fortfarande blek och de kollade puls och sånt. Blodtryck gick inte för manschetten va för stor, hon testade ändå 12ggr ;-) De kollade andning och sånt och lite innan växjö fick hon tillbaks sin riktiga ansiktsfärg och hon hade somnat en stund innan. När vi kom fram och hoppade ur så kollade de på henne och hon började bli som vanligt igen, så jävla skönt att se henne så, kan jag säga!!! Vi var kvar 2h för de skulle titta på henne en gång till och under den tiden sov hon 1 timme på mig. Linus kom in med efter en stund. Men alltså..... han som kollade på henne innan vi gick hem... Jag vet inte om vi sa något fel eller han hade väldigt bråttom men han sa aldrig hejdå. Vi frågade efter lite vatten för Tuva började bli hungrig och så frågade vi efter en väg för vi skulle till mammas stuga och hämta barnen. Men han hade inget körkort så han visste inte och då frågade vi hur vi hittar ut från där vi va och då pekade han bara sen gick han... Jaja, sååå skönt att få komma hem iallafall och att det inte var värre än en liten omskakning i huvudet/hjärnan. Vi hämtade hem barnen och gick och la oss, vi va helt slut allihop. Men det finns inget värre än när det händer ens älskade barn någonting!

Tuva fick en nalle av ambulanspersonalen. Å tacka dom kan jag göra att de är så lugna! Jag som hatar sjukhus och är livrädd för sjuka och allt annat sånt blev helt lugn inombords ju närmare Växjö vi kom för jag hade så mycket frågor. Jag vet jag frågade henne om man kan dö av hjärnskakning och då säger hon ja för det kan bli inre blödning. Då tänkte jag ändå va fan är hon så ärlig för haha men så pratade vi vidare om det medans mina tårar rann. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar ett avstamp♥