Jag känner ett lugn inom mig igen men har fortfarande en liten oroskänsla längst in, det går väl aldrig bort.... Men det var en lugn kväll, natt och morgon så jag ska inte klaga😊 Tuva är på förskolan och Lillebror sover så jag passar på att äta och skriva. Jag och Thea var och handlade igår när Max tränade men herregud vad vi fick leta efter våra ingredienser haha, många hade jag ju aldrig hört talas om. De vi frågade undrade vad vi skulle laga för något men det vet jag ju inte för jag laddade bara ner inköpslistan.... Spännande.
Detta är förmiddagens mellis men jag gillar inte den yoggin så jag köpte havregurt istället. men den får jag testa nästa gång. Till frukost blev det chiapudding choklad och till lunch blir det räksallad med quinoa och granatäpple, eftermiddagens mellis är cannelinidip med paprika och till middag pannbiff.
Nästa gång Oliver ska sova så ska vi ut och gå, idag är det ju riktigt skönt med +5 men halt som bara den. Sen måste jag börja fila på nästa handlarlista och det tar ju sin lilla tid....
Nästa gång Oliver ska sova så ska vi ut och gå, idag är det ju riktigt skönt med +5 men halt som bara den. Sen måste jag börja fila på nästa handlarlista och det tar ju sin lilla tid....
Oroskänslor har man ofta med små barn och stora barn och barnbarn,och livet är ju inte alltid en dans på rosor. Man strävar och vill att allt ska va så bra som möjligt sen kommer där nåt som smolkar bägaren och då känner man den där olustkänslan. Jag tror alla känner så men alla talar inte om det eller så är det vi känslomänniskor som har det mest. Brukar säga att mitt system är känsligt och därför har jag fått reumatism. Visade sig i mina prover att jag har alldeles för lågt TSH ett stimulernade hormon, vilket säkert är en bidragande orsak till viktnedgång, men så länge T4 är bra så sätter man inte in medicin. Det sägs att när det är kyligare så förbränner vi mer och därför tappar man också vikt. Så de som vill ner i vikt får sätta ner nån grad inomhus, haha. Jag har alltid varit en frusenkylling.
SvaraRaderaLycka till med maten och träningen och livet. Kram/MH Österlen