Gu va jag sov gott i natt! Jag hade lovat Tuva att vi skulle ut till Ville idag och även hur kallt och dant det än är så är det ju mycket roligare att vara ute när man gör något. Tuva fixade iordning honom sen gick vi ut en sväng. Vi hade ägarens lilla tjej på 7år med oss och jag var så imponerad av henne! Hon följde med oss och gick över 5km i vår hastighet och klagade inte en enda gång. Ville ha en bra skritt-fart och jag tycker ju om att gå ganska fort.
När vi kom hem så gjorde jag mig iordning för att ut och springa med Sune.
Men mamma, vi har ju redan varit ute och motionerat. Jo men nu skulle ju mitt hjärta, mina ben och lungor få jobba med. Förra helgen var dagsformen inte så bra så då minskade jag ju längden hela tiden så den gick från 14km men slutade på 5….. Idag var det bättre dagsform så jag tog en liten omväg istället.
Jag sprang som ett paraply men inte hjälpte det mot snön och blåsten😉 Jag längtar efter lite plusgrader eller iallafall kunna springa utan underställ och lite behagligt väglag. När jag kom hem här utanför häcken så vet jag inte vad som hände men jag snubblade över Sune så jag fattar inte att byxorna fortfarande är hela för knäna blödde och ena handen skrapades upp. Jag är mästare på att snubbla… Så nu är knäskålarna svullna men Oliver plåstrade om mig❤️
