SEGA VECKOR MEN TRÄNING PIGGAR UPP

Varför känns det alltid så här? Veckorna är sega men helgen går i rasande fart! Mina veckor känns så allt som oftast iallafall.

Efter 2 inställda ridlektioner (varannan gång) så hoppas jag att det fortsätter som det ska nu. Det är så himla kul att se tjejerna för de har satt som ett gemensamt mål för denna terminen att de vill galoppera. De travar som bara den och övar på olika saker. En grymt bra ridlärare har de fått med😊

När de har teori så går eller springer jag alltid en runda men nu när det har varit mörkt så har jag gått. Jag är inget fan av att gå i byn så igår tänkte jag att jag skulle utmana mig själv genom att ge mig ut mitt i skogen och springa 5km som jag annars brukar gå under den tiden det är ljust på året under teoridelen. På med pannlampan och lurarna i öronen på väldigt låg volym. Jag tänkte vad är det värsta som kan hända? Sen gav jag mig iväg och min värsta fiende för mig själv - är ju jag själv😂 Jag skrämde upp mig själv när jag korsade ett motionsspår eller när jag sprang för långt ut i grusen så det lät som att någon sprang ifatt mig. Hade jag sett djurögon i mitt lyse så hade jag väl skitit på mig…!! Men jag kom runt och jag överlevde😉

I helgen sprang jag 25km, 15 ena dagen och 10 andra. Jag kom förbi detta hus mitt i skogen och det lyser verkligen blått! Jag tycker det är lite roligt att testa nya vägar på mina rundor så det inte alltid blir samma. 

Idag blev det en vilodag men jag ska nog börja springa på lunchen istället, min jobbarkompis springer runstreak så hon springer minst 1,6 km varje dag (i 100 dagar) medans jag inte tycker det är lönt att byta om för så lite. Men jag hade ju kunnat ta ett par varv i spåret de dagar jag jobbar länge. Så imorn är det jag som tar med träningskläderna till jobbet😊