torsdag 17 januari 2019

VAD GÖR JAG MOT MITT BARN....

Idag fyller mannen år så vi gav honom presenter imorse innan skola/förskola/jobb och så blev det middag och kladdkaka ikväll.
Tuva och Max gjorde kakan och hade ett bra teamwork❤

Imorse skulle jag lämna Oliver lagom till frukost och han blev ju ledsen och jag åkte hem och städade. Jag plockade undan alla stjärnor och stakar och julgardiner så nu är julen ute på riktigt. Jag har ju vanliga fönsterlampor till min fjärrkontroll så det är ju ändå belysning men jag behöver köpa en lampa till Max rum. Jag gick ju och tänkte på Oliver hela tiden och höll mig 2h innan jag skickade sms och frågade hur det gick. Han var ledsen idag men lugn när han satt i famnen. Det fick mig att börja gråta och undra vad fasen jag gör mot mitt barn. Hade jag haft dagar så det räckte så hade jag åkt och hämtat hem honom igen!! Stackars liten här har vi varit tillsammans i 15 månader och rätt som det är ska han bara lämnas iväg. Så är det såklart för dom flesta och det kommer ju bli bra - sen, men just nu känns det inte bra❤ Han är så gryyyymt mammig och släpper mig inte ur sikte, kommer det ett syskon och vill ta honom så vinkar han bara hejdå till dom och kramar om mig. Älskade unge!
Jag fick iallafall städat klart nästan allt innan jag skulle hämta, skönt att slippa det imorn när jag och Tuva ska ha tjejdag. Hon ska vara hemma med mig imorn och när jag har tränat så ska vi in till byn och köpa ny klänning till henne bla, det är ju dop i helgen.

2 kommentarer:

  1. Det är inte alls så konstigt han blir ledsen, man kan ju fråga sig hur tänker en sådan här liten knatte, han ska ut i verligheten som det så vackert heter. Nu ska andra ta hand om honom, andra han inte lärt känna och få den där trygga känslan, men det lär ju komma ju mer han lämnas, det är ju därför det finns de där dagarna som föräldran så vackert får, sen ska de i omsorgen för föräldraran har en plikt i livet och sköta för att få livspusslet att gå ihop. Nä det är då inte lätt alls och den där känslan av att ens barn inte är glad är ju inget kul alls. Själv har jag aldrig varken varit på dagis eller haft mina barn där, ja jag kände mig lycklig lottad ska jag säga och det säger barnen idag också.
    Kommer gå bra med Oliver precis som det gjort med Tuva ska du se.
    Kram/MH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det känns grymt att lämna till helt nya människor och barn. Känna dig övergiven men det är ju tur det är inskolning och jag är glad att den är 2v. Det finns ju dom som bara har några dagar....
      Det känns ju knäppt att lämna mitt eget barn för att åka och ta hand om andras men vid inskolningarna som jag själv ha hand om ger jag ju verkligen allt för det nya barnet ska känna trygghet!

      Radera

Tack för att du lämnar ett avstamp♥