Ja då var dagen här, sitter på rast nu och när klockan ringde imorse kändes det ändå rätt ok. När jag skulle åka så blev Tuva jätteledsen och jag kan förstå henne, vi har ändå varit hemma lääänge tillsammas. Nästa vecka är jag borta en del men sen blir det "som det ska" och vi kommer få in våra nya rutiner.
Igår var vi ju på bvc och hon är specialist på att skrämma upp mig den tanten vi har fått. Hon förstorar upp allt och ringde Ljungby och jag började ju gråta och fråga om det var allvarligt. Jag tycker hon kan tala om vad det är som kan påverkas istället för att börja stimma om att ringa. Efter ett par timmar ringde Ljungby upp mig och vi pratade och då sa hon att allt låter som att det är normalt och det var absolut ingen fara så det var inget som skulle påskyndas utan vi får den tid vi skulle haft från början. Skönt med folk som kan sina saker!
Men nu är min lilla gosse stor, över 8 kilo och 70cm.
Vi åkte ut till Natalie sen och var lite sociala.
Idag börjar ju rådjursjakten så jag vet vem som åker iväg när jag kommer hem😉 Å jag måste komma ihåg att be om semester till älgjakten....
Men nu är min lilla gosse stor, över 8 kilo och 70cm.
Vi åkte ut till Natalie sen och var lite sociala.
Idag börjar ju rådjursjakten så jag vet vem som åker iväg när jag kommer hem😉 Å jag måste komma ihåg att be om semester till älgjakten....
Nä vad jag ogillar höra hur det där med som ska va stöttande skrämmer upp föräldrarna till vilken nytta då kan man ju fråga sig. Allting är inte alltid enligt normen "perfekt" och alla är olika tur det.
SvaraRaderaÅh jobbet kallade dig förstår så klart Tuva som vill fortsätta njuta livet hemma, förstår henne allt för väl, hemma bäst helt klart.
Må så gott och Kram/MH
Ja tänk om man kunde gått hemma och tagit hand om sina barn tills de skulle börja skolan. Vilken lyx❤
Radera